<3
.
jag kämpar, som den tappre foppa har gjort de senaste åren. jag känner mig kluven. ena halvan säger något, medans den andre halvan inte vet.
jag hatar att vara, så här, här. det låter så deppigt att säga att jag är olycklig. för jag är så j.. lycklig men har en gnutta känslan av att vara olycklig. jag vet inte hur jag ska hantera det här. det är så komplicerat.
jag känner mig osäker i allt. förutom min grund, min familj. allt annat känns bara ytligt och flyktigt. tills det kommer fram att vissa står där, finns där. varför tvivlar jag på sånt?
även om jag tvivlar men blir belyst om hur lyckligt det egentligen är så blir tviveln en törn som sliter lite och lite då och då.
jag hatar att vara, så här, här. det låter så deppigt att säga att jag är olycklig. för jag är så j.. lycklig men har en gnutta känslan av att vara olycklig. jag vet inte hur jag ska hantera det här. det är så komplicerat.
jag känner mig osäker i allt. förutom min grund, min familj. allt annat känns bara ytligt och flyktigt. tills det kommer fram att vissa står där, finns där. varför tvivlar jag på sånt?
även om jag tvivlar men blir belyst om hur lyckligt det egentligen är så blir tviveln en törn som sliter lite och lite då och då.