musikmissbruk

lokalerna är som en djungel av olika siffror med nån bokstav inkodad här o var.
att i en stor hörsal komma in och se folk utspridda i par, några med nått säte som mellanrum, en fråga om man kan få hoppa innanför där.. det känns lite kallt och opersonligt sådär tidigt på morgonen.

under rasten brukar vi bli uppmanade att hänga i våra studiegrupper, efter rasten är raderna raka, täta, mer varma o behagliga.

nu sitter man med sina rastkamrater, de kontakter man har något gemensamt med, en grupptillhörighet och en rak o jämn rad av stoltsäten som tillhör oss, vi som hänger ihop.